Dum med Tristan

Oliver är allt som oftast väldigt väldigt snäll med sin lillebror, han hämtar saker åt honom då han är ledsen och gungar vagnen då han gnäller. Han är bara lite väl fysisk med honom, tar tag i huvuvudet och klämmer det mot sig jättehårt eller trycker ihop hans kinder massor, eller skriker nära honom så att han ska bli rädd. Det är så de umgås och Tristan gillar det oftast, men ibland så gör han andra saker.

Igår så började han ta tag i Tristans napp och gnugga den hårt i munnen på honom. Tristan började gråta och Oliver blev tillsagd. Då han gjorde det andra gången så släpade pappa honom till trappan där han skulle sitta och skämmas i 5 min. Det var tydligen inte så roligt och han förstod vad han hade gjort för fel. Sen, efter ca 15 min pratar pappa med tandläkaren på telefon, han går en vända i köket och Tristan sitter på golver i vardagsrummet. Plötsligt börjar Tristan skrika och pappa går mot vardagsrummet, innan jag ens hinner komma in så möter jag Oliver som glatt ropar "Jag ska sitta i trappen! I 5 min!". Sen vägrade han säga vad han gjort. Så han satt där och var mest glad så vi får se hur det går nästa gång.